Ja se på fan!
Nu är det tydligen 3 dagar sedan jag senast vädrade mina tankar. Det börjar kännas lite tråkigt i mitt liv nu. Har börjat jobba igen, så det kan mycket möjligt bero på det. Att jag har hamnat i samma spår igen, efter bara 2 dagar. Detta betyder bara en sak, jag behöver det nya jobbet. Samtidigt känner jag stor tveksamhet och ångest inför det som är på väg att hända. Får nog försöka finna tröst hos någon eller något.
Sen så har jag inte fått tag på Advokaten ännu heller. Ska ta och fixa till det där imorgon så att jag kan få loss pengar, för nu är det pinsamt dåligt ställt här hemma. Vi har så vi klarar oss denna månad, men nästa kommer bli katastrof för mig, att vara skyldig Sofia 6 lakan är inte helt lockande. Försök att förstå hur det är att kolla på sitt kontoutdrag och se 990tusen utan att kunna röra ett enda öre, det är inte lätt...
Vickitoria hade födelsedag idag, vi som ingår i släkten var där ett litet tag och hälsade på. Det var trevligt och massor med tårtor och kakor och annat gott. Sen skulle det sjungas. Hon fick massor med fina saker, av oss en massa saker, samt ett partylinne, som hon tydligen passade bra i, riktigt bra om man får tro Baguetta. Känns bra tycker jag, som faktiskt valde det =)
Jag har haft en sjukt mensig dag idag. Jag tröttande totalt på Sofia, sen hände allt negativt på en och samma gång, känndes som om världen ville rasa samman för mig. Massor med små inslag som blev till ett stort jävla elände. Jag var totalt opepp på pulka tills jag träffade Johan, han har en tendens att få mig på humör igen, även om han var bidragande till att sänka mig. Sjukt.
Imorgon kommer jag att ha väldigt ont i rumpan, men det får jag ta. Det tillsammans med min ensamhet på dagen kommer få mig att sakna Sofia något otroligt. Är det sunt att ha sådana otroliga känslosvall för den man älskar? Ena stunden verkligen känna att lämna henne vore så skönt, för att 2 minuter senare inte kunna släppa blicken och tanken från henne och bara skruva på sig för att hon är så underbart söt? Någonting är nog galet i mitt hufvud.
"Jasså, kostade tvättmedlet bara 40 kronor? Men då tar jag 2 mörka cookies också. :D"
Sen så har jag inte fått tag på Advokaten ännu heller. Ska ta och fixa till det där imorgon så att jag kan få loss pengar, för nu är det pinsamt dåligt ställt här hemma. Vi har så vi klarar oss denna månad, men nästa kommer bli katastrof för mig, att vara skyldig Sofia 6 lakan är inte helt lockande. Försök att förstå hur det är att kolla på sitt kontoutdrag och se 990tusen utan att kunna röra ett enda öre, det är inte lätt...
Vickitoria hade födelsedag idag, vi som ingår i släkten var där ett litet tag och hälsade på. Det var trevligt och massor med tårtor och kakor och annat gott. Sen skulle det sjungas. Hon fick massor med fina saker, av oss en massa saker, samt ett partylinne, som hon tydligen passade bra i, riktigt bra om man får tro Baguetta. Känns bra tycker jag, som faktiskt valde det =)
Jag har haft en sjukt mensig dag idag. Jag tröttande totalt på Sofia, sen hände allt negativt på en och samma gång, känndes som om världen ville rasa samman för mig. Massor med små inslag som blev till ett stort jävla elände. Jag var totalt opepp på pulka tills jag träffade Johan, han har en tendens att få mig på humör igen, även om han var bidragande till att sänka mig. Sjukt.
Imorgon kommer jag att ha väldigt ont i rumpan, men det får jag ta. Det tillsammans med min ensamhet på dagen kommer få mig att sakna Sofia något otroligt. Är det sunt att ha sådana otroliga känslosvall för den man älskar? Ena stunden verkligen känna att lämna henne vore så skönt, för att 2 minuter senare inte kunna släppa blicken och tanken från henne och bara skruva på sig för att hon är så underbart söt? Någonting är nog galet i mitt hufvud.
"Jasså, kostade tvättmedlet bara 40 kronor? Men då tar jag 2 mörka cookies också. :D"
Kommentarer
Trackback