Jockis

Jag trodde aldrig att jag skulle behöva säga dom två namnen i samma mening någonsin igen. Behöva och behöva. Sara och Cissi var är syskon och gick hos samma dagmamma som jag. Men nu är det inte dom det handlar om utan om Min Älsklings-Sara och Cissi som jag träffar på tåget. Sara pratade jag med i telefon när någon kommer gående genom tåget med ett glatt leende. Ner slår sig en kortkort kjol och en söt flicka.

Cissi träffade jag för första gången under NT-veckan i höstas och redan då verkade hon riktigt trevlig, och nu på senare tid har det urartat så att vi träffas minst en gång i veckan, på tåget till eller från märsta. Alltid kul att ha någon man knappt känner att dryfta lite skit med. Jag tror att hon får dagens kram.

I övrigt jobbade jag 11 timmar idag, inventerade Tuggummi av alla jävla saker. Fett keff om du frågar mig. Sofia blev jättearg på mig men när hon väl åt lite så blev hon människa igen.

För övrigt Sara Lundin, så blir man ofavorit om man aldrig uppdaterar, så det är heeeeeelt och hållet upp till dig.

Nu ska jag käka svalnad Donken mat och njuta av tystheten...

Varför gav det mig en tår i ögat? Var det för att hon sa vi, eller var det för att hon sa stora. Kanske var det en kombination?

"Du e 21, vi e stora nu, inte små längre. Jag känner mig inte stor"

Jag känner idag en fenomenal tomhet inför skrivandet. Jag har ingenting att säga, berätta eller fråga. Jag har ingenting att svara på och ingen att skälla på. Min dag har i stort varit otroligt tråkig. Ju mer jag tänker efter desto mer övertygad blir jag om sanningshalten i detsamma.

Fick åka bil massor idag. Hela vägen hem. På Ica handlade jag en påse Zoo, en påse djungelvrål, som jag för övrigt inte alls vill ha, samt två burkar CocaCola. Varför vet jag inte, men jag tror att jag är gravt sockerberoende.

Varför får Emma vara förkyld och inte jag?

Våran tandkräm, som vi fick med oss från Duved, Colgate Tripple Action, gör mig genuint illamående. Bläh!

Jag kommer dessutom komma lite sent till jobbet idag. Stackars lilla jobb.

No Mercy när jag kommer hem ikväll. S O V A är det som gäller. JAG ÄR SÅ TRÖTT!

VARFÖR måste alla gnälla så jävla mycket på jobbet. Robin är iochförsig bara tyst istället, så man vet inte riktigt om man håller med eller emot. Camilla gnällde en del för ett par dagar sen, men det var för att hon jobbade 9 timmar helt utan rast typ. Och jag förstår verkligen det. Därremot dom idioter som gnäller på, i ordning här: lönen, uppgifterna, cheferna, cheferna, uppgifterna, cheferna, maten, konceptet, företaget, cheferna och lönen... ...för att sedan börja om från början.

Detta gör ju,, om inget annat, att jag flyr. Jag förstår inte hur svårt det kan vara att antingen säga upp sig eller hålla käften. Av dom som klagar finns det vissa som har jobb på gång, andra som säger att dom får erbjudanden om 25.000 i månaden, svart men inte tar det, varför undrar ni? Ingen orsak given. Skitsnack? Absolut!

Nu ska jag äta mina gratisburgare. Dricka en kall folkis och fortsätta prata med alla på min MSN-lista som behagar försöka lyfta min dag. Urk!

Jag lagade en lite improviserad middag bestående av Quornbitar, paprika och gullök, samt färäsk tortellini. Det blidde otroligt gott. Kryddade smöret som jag stekte quornen i med massa smarrigt. Sofia tyckte att jag skulle laga det flera gånger, och det får väl ändå kallas ett gott betyg.

Visst är det bra att kunna ha en öppen kommunikation med sin eller sina chefer? Det är något jag verkligen unnar alla. Själv har jag en hel stab av världens softaste chefer. Människor som säger åt en att göra det man ska göra men ändå intresserar sig för vad man snackar för skit med sina medarbetare. Som ett lysande exempel har vi idag Johan som, när jag kom från lunchen, såg att jag hade en Metro med mig, och utan vidare visade han mig Serien "Ellinor" och uttryckte hur han gillade den och frågade mig om jag kunde komma ihåg första strippen till den, och sedan refererade den för mig. Vänta, är inte det sådant som medarbetare gör med varandra, som chefen ogillar att man gör? I Love it!

Åkte ner på lagret med Malin idag oxå. Jag gissar att hon märkt min undran och mitt missnöje med hennes och min yrkesrelation sedan vi började jobba ihop igen. Hon berättade vad som var orsaken och att hon hade märkt att jag inte var helt lycklig över det. Alla korten på bordet och Jocke är glad igen. Bra chef som sagt =D

Jag känner mig så otroligt smetig och geggig i huvudet. Det är osunt att vrida dygnet när man ska jobba tidigt resten av veckan.

Sitter å lyssnar på Antonio Banderas sjunga, det är fint på något sätt. Jag har fått noja på Evita på riktigt!

För övrigt undrar jag hur komplett.se kan få leverans den 1:a april? Det är en lördag! Dumma dom om dom luras!

Skrev jag att Lördagen var otroligt lyckad förrutom att hon den där Vikitoria var sjuk =/

Jag har den kostigaste bakfyllan hittills. Huvudet gör ont stundtals, men kroppen är helt och hållet med. Det brukar för mig vara en mix. Speciellt när jag druckit så pass mycket att jag glider runt och sluddrar friskt kvällen innan.

Idag är det lördag! jag vet inte vilka som jobbar, men det brukar lösa sig!

Det har varit otroligt svårt att få svar på min fråga angående telefon, men det löser sig nog. Ett svar, komigen människor, är det allt ni har att ge?

Buh för Pendeltåg, nu går jag!

Soundtracket till Evita är helt fenomenalt bra! Filmen rockar fett!

Träffade Emma idag, det var trevligt, och nu är det avklarat. Lite så att man vet hur varandra ser ut nu. Sen Systemet, massor kostade det och krångligt var det. Hon trodde inte att jag och Oscar var bröder. Knasig tant.

Sova nu, sen jobba hela dagen. Middag med V & A imorron kväll ska bli mysigt och avslappnat. Sen ledig söndag. Ser jag fram emot.

Stackars Emma som vill kramas men inte får, martyr lär hon bli.

Skräp, Skräp Skräp och Elände!

Jag klarade Badgeprovet =D

Urk, jag vill ligga ner och vara död ett tag!

Det har sannerligen varit en riktig SKITmåndag idag. Daniel var helt sänkt, så där kunde jag inte finna någon direkt rekreation från mitt sunkiga tillstånd.

Visst, nu kanske det verkade som om jag var fett uppåt, men det ska jag säga er mina vänner, jag har bara velat smådö hela dagen idag. Inte velat annat än komma hem till min varma gosiga, inte helt tomma, men vaffan, säng och bara krypa ner och gosa in mig i täcket.

Så det är PRECIS det jag tänker göra nu. Puss och godnatt

Jag har en aning om att idag kommer vara en typisk måndag. En sån där riktig jävla skitdag. Och jobba ska jag göra också. Jag har börjat jobba över en massa, det hände på McD kanske 3 gånger på 10 månader, medans på HMS har det hänt kanske 4 gånger på ungefär en månad. Det tycker jag är förbryllande.

Sitter och lyssnar igenom Melodifestivalen skivan, som jag har tillskansat mig. Jag borde verkligen inte sitta här, utan städa köket. Jävlar va arg hon kommer bli om jag inte gjort det innan jag åker till jobbet idag.

Dagens tanke går till Maria som ligger på Ackis i Uppsala. Hoppas det går bra!

Nu har jag varit dålig igen, riktigt dålig på att blogga.

Jobbat massa övertid idag, samt lekt snuskgubbe litegrann. Jag lyckades tydligen skapligt iaf.

I detta nu sitter jag och pratar massa skit med Anna =D Jag tycker om henne!

Jag hatar att tvätta, och jag hatar att andra har tvätt i torkskåpet på mitt tvättpass.

Birger är här, han har duschat, nu är han ren

Idag skall jag tala i monotona meningar.

Johan ringde och väckte mig idag. Han ville veta om jag ville ha betalt.

Maria och jag äger Steamen på Sbarro! Så är det bara! Hon är kanske världens trevligaste superblondo, men vem klagar?

Sen fick jag tillfälle att bidra till Daniels fortsatta trevnad i denna värld hela två gånger ikväll. Dels åt vi lite mat och dels hjälpte jag ju faktiskt till en hel massa med hans stängande. Åka bil til Rotan fick  jag för besväret.

Sen, vet ni vad, fick jag minsann träffa min idol! Min största, eller minsta, idol! Sture, the one and only Sture! Sture är hunden som är så bortskämd att det är pinsamt åt det, men han är otroligt söt och go samtidigt. Johanna och Kristina kom med samma tåg som undertecknad ikväll.

Nu ska jag nog pilla ur prillan och kasta in handduken för ännu en natt full av gos, sömn, svett och kvalster!

See ya 'round

Jag ska nog till jobbet nu gissar jag. Ska nog bli ganska skoj att jobba med Maria idag.

Fan, jag känner inte att jag kan skriva nu, jag sitter helt inbiten i day-time-TV sändningarna av världens, genom tiderna, bästa TV-Serie, Tre Kronor, som förövrigt är skitsvårt att skriva... det blir bara knpror eller knrorp. Jag blir knäpp.

För övrigt börjar ICA-reklamerna urarta rätt hårt, samt att Ä-tangenten på mitt tangentbord på den bärbara alltid trycker ner sig själv ett par extra gånger, det e sjukligt störande.

Mitt nya jobb är inte så pest och pina som man kan tro. Eller, tjah, det finns såklart rötägg som man verkligen inte vill jobba med, och detta har jag kommit på efter att ha jobbat tre "skarpa" pass. Därremot finns det en del riktigt sköna människor, som på ett ganska upplyftande sätt gör att man gärna jobbar. Mind you though att det inte är någonting mot alla dom fenomenalt trevliga individer på mitt gamla jobb.

Jag funderar på att göra något drastiskt i mitt liv, men vet inte om eller hur jag ska lyckas. Vad skulle generera en intressant förändring? Hur skulle det påverka det jag isåfall vill ha kvar i mitt liv? Keep tuned så kanske jag kommer på något bra.

Jag har börjat äta frukost, mest bestående av Marylands och Té, men vaffan, vem ska klaga?

Ibland tänker jag på mina vänner, vad dom har för problem hit och dit. Det skulle vara otroligt enkelt att förklara genom att säga att Kalle vet inte om hans 6 år yngre flickvän är så jävla bra att vara tillsammans med och Lisa fick Klamydia i Åre på Sportlovet, men eftersom det skulle vara otroligt elakt att måla ut riktiga människor med riktiga händelser så går inte det. HURSOMHELST så får deras problem och allt jag får höra mig att fundera på vad i mitt liv borde JAG klaga på? Av någon orsak så hittar jag inte direkt några problem som är så pass stora att dom inte overmannas av allt det goda i mitt liv. Låt oss dra ett fiktivt exempel; "Mitt liv suger lite för att jag önskar att jag hade så otroligt mycket mer tid till allt och alla, men den tid jag redan spenderar med dom som är riktigt viktiga är så pass rolig att jag inte tänker på det så mycket". Visst, det där var ett problem och en motprestation som kunde ställas i direkt relation till varandra, men alla kan inte det, och det är nog både bra och dåligt.

Nu lyser solen elakt mitt i mina ögon, när jag tittar ut för att möta dess blick blir jag rädd, ack så rädd. Har man blivit uppfostrad med en städmanisk mamma, som försökt pracka på en städmani sedan bröstmjölken så kan man, hur mycket man än sket i det som inneboende hos henne, inte missa hur otroligt skitigt fönstrena i vårat vardagsrum är och man kan inte låta bli att rysa över hur ens mamma skulle reagera. Tur att hon inte är här.
En enkelt lösning på det uppkomna problemet kan ju självklart vara att dra ner våran, eeeh, bambupersientgardinsak. Ja, ni som har sett den, ge den ett namn.

Nu ska jag fortsätta med mina Marylands och dricka en enorm kopp té innan jag ger mig av mot arlanda. Jobba mellan 15-23 tillsammans med Conny i Steamen ska bli roligt, RIKTIGT roligt blir det bara om Malin också jobbar på sbarro ikväll, hon har nämligen fått för sig att conny och jag kan bli lika jobbiga som jag och Tommy en gång var, varför är inte helt klart =D

På tal om jobb, jag var och "bevakade mina intressen" igår efter jobbet. Jag hade fått ett tips om att en viss flicka skulle jobba sitt andra pass på mitt gamla jobb och att en nära vän till mig hade hört henne viska att hon gärna ville bli lite sågad. Så då 'är det ju klart att man ställer upp, ja, för en flicka i nöd. Detta med att bevaka intressen får nog även i fortsättningen ses som en intern grej mellan mig och den nära vännen. Men vem vet, en dag kanske alla får veta, skoj va?!

Hört i liften: "- Du e gnällspik. - Du e sötspik. - Du e köttspik"

Skrivet Torsdagkväll

Efter gårdagens eskapader i skogen tillsammans med en vän från förr kände jag mig lite småtrött, kan man lugnt sagt säga. Han lovade fint puder och en sjukt fin dörr, det slutade i galet trång skog och oräkneliga vurpor. Jag ska inte klaga, det var otroligt roligt och kändes lite som gamla tider, den killen är inte svår att sakna.

Dagen skulle fyllas med trevlig åkning, sköna carves och god choklad. Ack så fel planerna föll ut. Sofia kände sig lite gnällig och jag var inte sen att svara på det, visst, vi kanske har växt ihop fånigt mycket, men vi trivs. Efter en snabb sväng över till Lerå så åkte vi ganska omgående hem och satte oss i soffan framför "My Name is Earl" och en stor kanna té. Till min stora förvåning gillade hon den serien, jag var helt övertygad om att hon skulle vara gnällig och säga att det inte alls var hennes typ av humor eller liknande fånerier. Efter lunchen satte vi oss i sängen och fortsatte kolla. Väldigt mysigt.

De äldre i stugan går mig fånigt mycket på nerverna just nu, varför kan jag nog inte svara så konkret på. En sak kan vara det eviga "lilla gubben" och "ska du inte ha?" från den allt för hönsmammiga mamman i församlingen. En annan sak kan vara den andra mammans eviga feluttalande av ord, så att det låter som roliga ord (ex. pippi fåglar blir pippfåglar). När ska människor inse att saker är roliga kanske ungefär tre gånger? När ska desamma inse att bara för att man tjatat ut tidigare nämnda exempel så kan man gå på nästa och tro att det blir helt unikt? Det borde ju vara samma sak, eller?

Jag kommer nu på mig själv med att skriva EXAKT det som jag tycker att en blogg ska vara, ett slags personligt reflektionsforum om saker runt omkring, inte en dagbok (wickit borträknad). Det gör att jag får en innre vilja att skriva ännu mer, dock fattas ämnen att skriva om i mitt direkta... öööh... närminne? synfält? uppenbarelseomfång?
Jag kommer inte på fler ord som eventuellt kan förklara, men ni förstår.

Sen kan jag tillägga att våran TV i stugan är ungefär såhär liten (gör ett minimalt hål mellan fingrarna) och har så risig bild att om man blinkar snabbt så blir den bättre.

"Det sämsta med skidåkning är att Pjäxorna klämmer åt så över låren" - Patrik S.